Nyheter


Veckans bok: Learn from the Legends - Chess Champions at Their Best av GM Mihail Marin

25-10-2004


Mihail Marin personifierar den sanna kärleken till schacket. Inga ansträngningar kan bli för stora när Marin går till botten med en ställning - i denna bok gör han det med ett lämpligt antal, nämligen 64 st. Materialet är uppdelat i åtta kapitel där olika schacklegender får symbolisera den ultimata konsten att omvandla en liten teknisk fördel till vinst. Rubinstein är bland annat känd för sin fantastiska förmåga att hantera tornslutspel, och med honom som inspirationskälla får vi kontakt med de nödvändiga attityderna som behövs i denna svåra del av spelet. Aljechin var oerhört stark i ställningar med dam och torn mot dam och torn. Gelfand sade i en intervju för några år sedan att han fortfarande är oöverträffad där. Aljechin är fartyget, Marin är lotsen och läsaren passageraren som efter denna färd troligen kan avancera från passagerarplats till styrhytten.



Ingen människa har ännu lyckats nå samma djup i analyser och förståelse som den store patriarken. Marin visar på vilket sätt han inspirerats av Botvinniks analyskonst. Därefter blir det dags för den sorglöse Tal att visa med vilken glöd han förvaltade tornets kraft gentemot två lätta pjäser. Jag vill påstå att det Marin skriver om detta ämne är oöverträffat i den tidigare schacklitteraturen, och att enbart detta kapitel ger mer än den normala utdelningen per schackbok (en schackbok = en rankingpoäng enligt Jonathan Tisdall).



En gång när Marin var på besök i en schackbokhandel i Bukarest blev han lite besviken över det klena urvalet. På hyllan med rysk litteratur fanns inte mycket att hämta denna dag - blott en bok med ett urval av Petrosjans partier. Han köpte den (hur det kommer sig står i boken) trots att han inte hade några högre tankar om mästaren. Av misstag råkade han öppna boken och fick syn på ett diagram där Petrosjan hade offrat kvalitet. Diagrammet väckte hans nyfikenhet och han upptäckte att det inte var ovanligt att Petrosjan offrade kvalitet. Han blev såpass inspirerad att han försökte lära sig att offra på samma sätt. Det gick så långt att han skämtsamt brukade säga till sina vänner att han "vann" kvalitet när han offrade.



Hur som helst är kvalitetsoffret ett hyperfarligt vapen hos en kännare. Läs detta kapitel grundligt och ditt spel får en ny dimension! Marin lyckades med tiden samla på sig en hel hög med intrikata kvalitetsoffer och blev frestad att skriva en artikel om sina bästa sådana, men när han funderade på vad han egentligen stod i begrepp att göra skämdes han. Det vore precis som om månen hävdade att det var han som lyste upp dagen. Detta är typiskt för Marins prosa. Hans ödmjukhet och självdistans är mycket befriande i en tid när de som vet minst talar med de största bokstäverna.



När mästarnas tekniker beskrivs är det svårt att undvika Robert James Fischer, vars teknik i slutspel är något av det värsta som skådats på denna jord. Speciellt hans spel med torn och löpare mot torn och springare är så nära perfektion att man ens idag med hjälp av datorer har svårt att finna misstag i hans vinstföring. Med tanke på att Fischer inte var korrspelare ter det sig än mer beundransvärt.



En annan naturbegåvning är Anatolij Karpov, som har blivit känd för att vinna så kallade remibetonade ställningar med olikfärgade löpare på löpande band. Marin systematiserar Karpovs framgångar på området och ger oss den nödvändiga förståelsen för att hantera dessa ställningar bättre.



Viktor Kortjnoj är sista man ut med sin otroliga förmåga att precist värdera var gränsen går för att kunna erövra material till priset av en dynamisk nackdel. Dessutom kompletteras i viss mån kapitlet med Rubinsteins tornslutspel, eftersom Korchnoi är hans andlige arvtagare. Ingen nu levande slår Korchnoi på fingrarna i komplexa tornslutspel, och Marin undersöker några av hans alster från den högre skolan.



Bokens styrka är de fenomenala analyserna. Jag har själv aldrig tidigare träffat på en sådan uthållighet i ställning efter ställning i drygt 300 sidor. Det som imponerar är att hans analyser inte ger läsaren känslan av att allt är uttömt. Tvärtom förmedlar det gedigna arbetet en känsla för schackets magi.



Detta rika verk innehåller även personliga betraktelser över schacklivet i öst under sovjettiden. Det är svårt att säga om det finns någon som aldrig bott i Sovjet som kan erbjuda såpass insiktsfulla kommentarer om schacket och karaktärerna i det forna kommunistiska imperiet som Marin. Hur som helst har få läst fler ryska schackböcker än vår lots i schackdimman. Ett sant mästerverk!



De trevliga illustrationerna av huvudpersonerna i boken är gjorda av tecknaren Claus Qvist Jessen. Ett exempel hittar du här till vänster. Bilden föreställer Michail Tal.



Stormästare Mihail Marin är välkänd i Sverige genom deltagandet i Excelsior Cup, boken Secrets of Defence in Chess, utgiven på Gambit med goda recensioner, och sin regelbundna medverkan i Schacknytt. Detta är Marins första bok för Quality Chess, schackvärldens nyaste bokförlag som leds av Ari Ziegler, Jacob Aagaard och John Shaw, alla tre IM från respektive Sverige, Danmark och Skottland.


309 sidor



[bokshop]